Det korta svaret
En kompressionsstrumpa är en medicinsk produkt vars tryck är uppmätt och angivet i en kompressionsklass. Stödstrumpa är ett bredare handelsbegrepp som också rymmer strumpor utan klassning. Alla kompressionsstrumpor är stödstrumpor, men långtifrån alla stödstrumpor är kompressionsstrumpor.
Skillnaden avgör om du får en produkt vars tryck är uppmätt och garanterat, eller en produkt som helt enkelt känns fast om benet.
Vad en kompressionsstrumpa är
Inom vården räknas kompressionsstrumpan som en medicinteknisk produkt. Trycket vid ankeln är uppmätt, dokumenterat och placerat i en kompressionsklass, och det är graderat så att det är högst vid ankeln och avtar uppåt längs benet.
Klassen ordineras. Vårdhandboken beskriver behandling med kompressionsstrumpor som en medicinsk behandling, där patientens tillstånd, anatomi och förmåga att faktiskt använda strumpan avgör vilken klass som passar. Där framgår också att ordinationen bör förnyas ungefär en gång om året, precis som annan medicinsk behandling, och att måttagning görs på ödemfritt ben. Passar ingen standardstorlek sys strumpan upp efter individuella mått.
En konsekvens av det är att en kompressionsstrumpa i fel storlek inte bara sitter dåligt. Den ger fel tryck, och därmed inte den effekt den är avsedd att ge.
Vad en stödstrumpa är
Stödstrumpa är inget skyddat begrepp. Ordet används i handeln om nästan allt, från klassade medicinska strumpor till vanliga strumpor med lite fastare stickning.
Det som brukar kallas mild kompression ligger under den lägsta medicinska klassen, i regel upp till omkring 14 mmHg. Sådana strumpor säljs fritt, kräver ingen ordination och är byggda för att vara bekväma att bära hela dagen snarare än för att behandla ett tillstånd.
Gränsen är dock inte skarp. En strumpa kan ligga inom klass 1-intervallet utan att vara klassad enligt någon standard, och säljs då ändå som stödstrumpa. Det är alltså inte trycket i sig som avgör vad en produkt får kallas, utan om den är uppmätt och certifierad.
För den som vill ha lite stöd i vardagen är en stödstrumpa ett fullt rimligt val. För den som blivit rekommenderad kompression av vården är det ett dåligt val.
mmHg och kompressionsklasserna
Trycket mäts i mmHg, millimeter kvicksilver, som är samma enhet som används för blodtryck. Ju högre siffra, desto hårdare tryck. Värdet gäller vid ankeln, på benets smalaste punkt strax ovanför fotknölarna, och trycket avtar sedan uppåt längs benet. Vi går igenom enheten mer utförligt i artikeln om vad mmHg betyder i stödstrumpor.
| Klass | Tryck vid ankeln |
|---|---|
| Mild kompression | upp till ca 14 mmHg |
| Klass 1 | 15-21 mmHg* |
| Klass 2 | 23-32 mmHg |
| Klass 3 | 34-46 mmHg |
| Klass 4 | 49 mmHg och uppåt |
* Enligt CEN. Den tyska RAL-märkningen anger 18-21 mmHg för samma klass.
Mild kompression och klass 1 säljs fritt och används i vardagen, på resor och vid stående eller stillasittande arbete. Från klass 2 och uppåt bör du inte välja på egen hand, och klass 3 och 4 beställs normalt genom vården.
Varför butiker anger olika siffror för klass 1
Du har kanske lagt märke till att två svenska butiker kan ange olika mmHg för samma klassnamn. Den ena skriver 15-21 mmHg, den andra 18-21. Ingen av dem har skrivit fel.
Förklaringen är att det finns två regelverk i omlopp. Den tyska kvalitetsmärkningen RAL sätter klass 1 till 18-21 mmHg. Den europeiska förstandarden CEN/ENV 12718, som i Sverige finns som SS-ENV 12718, sätter samma klass till 15-21 mmHg. För klass 2, 3 och 4 är de däremot överens.
Det här är inte en förvirring som stannar i butiksledet. Går du igenom svenska regioners egna förskrivningsdokument hittar du båda varianterna. Region Jämtland Härjedalen utgår i sin sortimentsöversikt från 18-21 mmHg för klass 1, medan Region Kalmar län hänvisar till Europeiska standardiseringskommitténs indelning.
Det är alltså bara den lägsta klassen som skiljer, vilket också är den klass flest personer köper utan recept. En strumpa märkt klass 1 kan därför ge 15 mmHg eller 21 mmHg beroende på tillverkare, och det är en påtaglig skillnad när du bär den en hel dag.
För dig som köper betyder det att siffran i mmHg säger mer än klassnamnet. Anger en produkt både klass och mmHg, läs mmHg.
Utanför Europa gäller dessutom andra intervall. Amerikanska tillverkare arbetar med ungefär 15-20, 20-30, 30-40 och 40-50 mmHg, vilket gör att samma klassnummer betyder olika saker beroende på var strumpan är tillverkad.
Så vet du vilken du behöver
Utgå från varför du vill ha strumporna.
Har du fått en rekommendation från läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut ska du köpa en klassad medicinsk kompressionsstrumpa i den klass du blivit rekommenderad, och mäta benet enligt tillverkarens anvisning. En stödstrumpa är ingen ersättning, hur bra den än känns.
Har du besvär som du inte pratat med någon om, exempelvis svullnad som inte går ner över natten, hudförändringar på underbenen eller smärta som förvärras, ta kontakt med vården innan du köper något. Det är också där du får veta om kompression över huvud taget är lämpligt för dig, vilket det inte är för alla.
Vill du bara ha lite stöd i vardagen utan att ha några besvär, exempelvis om du står i en kassa, sitter på ett kontor eller flyger ofta, räcker en stödstrumpa i regel. Då handlar valet lika mycket om passform, material och om du faktiskt kommer att ta på dig strumporna varje morgon. Den sista punkten är underskattad. En strumpa med perfekt tryck som ligger kvar i lådan gör ingen nytta alls.
Var Recure ligger
Recure är inte klassad enligt RAL eller CEN och marknadsförs inte som en medicinteknisk produkt. Vi kallar den därför inte en klass 1-strumpa. Skillnaden ligger inte i hur hårt den trycker, utan i att en klassad strumpa har sitt tryck uppmätt och kontrollerat mot standarden av ett oberoende institut.
Strumpan är byggd för att bäras tolv timmar i sträck, till jobbet, på planet eller under en hel dag på fötterna. Det graderade trycket är starkast där benet är smalast och släpper uppåt, så att mudden inte skär in mot slutet av dagen.
Behöver du en klassad medicinsk kompressionsstrumpa ska du köpa en sådan. Vi säger hellre det rakt ut än säljer dig fel produkt.
Källor
- Vårdhandboken: Kompressionsstrumpor
- Region Jämtland Härjedalen: Kompressionsbehandling
- Region Örebro län: Förskrivning av kompressionsstrumpor (PDF)
- Region Kalmar län: Rutin för kompressionsbehandling (PDF)
- Vårdsamverkan Västra Götaland: Produktanvisning 040606
- SIS: SS-ENV 12718, Medicinska kompressionsstrumpor
Läs vidare:
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte kontakt med vården. Vid besvär i benen, prata med läkare eller sjuksköterska.
