Det korta svaret
mmHg betyder millimeter kvicksilver och är samma tryckenhet som används för blodtryck. På en stödstrumpa anger siffran hur hårt strumpan trycker vid ankeln, och ju högre siffra desto hårdare tryck.
Varför just millimeter kvicksilver
Enheten kommer från kvicksilvermanometern, ett glasrör där man kunde läsa av ett tryck genom att mäta hur många millimeter kvicksilvret steg. Instrumentet är borta sedan länge men enheten blev kvar inom medicinen.
Det är därför du känner igen den. När blodtrycket anges som 120 över 80 är det samma enhet. Det ger en användbar referens: en stödstrumpa på 15 mmHg utövar alltså ungefär en åttondel av det tryck som råder i artärerna vid varje hjärtslag. Kompression handlar inte om att klämma åt, utan om ett litet och jämnt tryck som verkar utifrån.
Var på benet trycket mäts
Den angivna siffran gäller ankeln, inte hela strumpan.
Inom kompressionsvården kallas mätpunkten B och definieras som ankelns minsta omkrets, alltså den smalaste delen strax ovanför fotknölarna. Där är trycket högst, och det är det värdet som står på förpackningen. Längre upp längs benet finns ytterligare mätpunkter: B1 där vadmuskeln övergår i hälsenan, C vid vadens största omkrets och D strax nedanför knäskålen. Trycket ska avta stegvis mellan dem.
När en strumpa anges som 18-12 mmHg betyder det att trycket är 18 mmHg vid ankeln och sedan avtar till omkring 12 mmHg längre upp. Det är alltså inte ett spann av möjliga värden, utan själva tryckförloppet.
Varför storleken avgör trycket
Det här är den del som sällan förklaras, och den som gör storleksvalet viktigare än de flesta tror.
En strumpa har en bestämd omkrets när den ligger platt. När du drar den över benet töjs materialet, och det är töjningen som skapar trycket. Ju mer strumpan måste tänjas ut för att gå runt benet, desto hårdare trycker den tillbaka.
Därför avgörs trycket inte av benets storlek i sig, utan av förhållandet mellan benet och strumpan. En för liten storlek töjs för mycket och ger ett högre tryck än avsett, vilket gör strumpan hård, får mudden att skära in och gör den jobbig att bära en hel dag. En för stor storlek töjs för lite, känns bekväm men ger ett lägre tryck än avsett, och glider gärna ner.
Samma princip gäller vid lindning inom vården, men där åt andra hållet. En linda dras åt med samma sträckning oavsett benets omfång, och då ger ett smalare ben ett högre tryck. Skillnaden är att lindans spänning bestäms av den som lindar, medan strumpans redan är bestämd av hur den är stickad.
Därför är ”den känns skön” inget kvitto på att storleken är rätt, och det är också skälet till att storleksvalet är värt att ta på allvar. Tillverkare av klassade medicinska strumpor kräver att du mäter benets omkrets i stället för att utgå från skostorlek, och inom vården görs måttagningen på ödemfritt ben.
Vilotryck och arbetstryck
En strumpa ger inte samma tryck hela dagen, även om siffran på förpackningen är ett fast värde.
När du står stilla eller sitter ger strumpan sitt vilotryck, alltså det jämna tryck som stickningen utövar mot benet. När du går arbetar vadmuskeln, benet ändrar form vid varje steg, och strumpan möter rörelsen med ett kortvarigt högre tryck. Det kallas arbetstryck.
Hur stor skillnaden blir avgörs av hur strumpan är tillverkad. Rundstickade strumpor, som stickas i en obruten cylinder utan söm, är högelastiska och ger ett jämnare men något högre vilotryck. Flatstickade strumpor, som stickas plant och sys ihop, är lågelastiska och ger i stället ett högt arbetstryck och ett lägre vilotryck. De senare används framför allt inom vården vid kraftigare ödem.
För en strumpa som ska bäras en hel arbetsdag av någon utan besvär är det rundstickade alternativet oftast att föredra. Trycket känns jämnt och strumpan gör sig inte påmind, vilket är hela poängen.
Varför två strumpor med samma mmHg kan kännas olika
Siffran säger något viktigt men inte allt. Två strumpor med identiskt tryck vid ankeln kan upplevas helt olika.
Stickningens täthet spelar roll eftersom en tätare stickning fördelar trycket över fler kontaktpunkter mot huden och därför upplevs mjukare vid samma uppmätta tryck. Materialet påverkar också, eftersom bomull och syntet leder värme och fukt olika, och en strumpa som blir varm och fuktig känns hårdare än den är.
Mudden är den vanligaste källan till obehag. En smal mudd koncentrerar trycket till ett litet område och kan lämna märken, medan en bredare mudd fördelar samma hållkraft över större yta. Tådelen märks på samma sätt: en grov söm över tårna känns långt mer än några mmHg åt något håll.
Läs siffran, men låt den inte vara det enda du väger in.
Håller trycket över tid?
Nej, inte för alltid. Elastanet i stickningen är det som återställer strumpans form efter användning och tvätt, och det materialet åldras.
Höga tvättemperaturer, sköljmedel, blekmedel och torktumlare påskyndar förloppet. Sköljmedel lägger sig i fibern och försämrar återfjädringen, och värme bryter ner elastanet. Tvätta därför i 40 grader utan sköljmedel och torka plant i luft.
En strumpa som förlorat sin återfjädring, som känns slak, glider ner eller inte längre lämnar något avtryck efter en dag, ger inte längre det tryck den är byggd för hur hel den än ser ut. Inom vården räknas normal förbrukning till ungefär två par per år, och personer i arbetsför ålder har ofta högre åtgång än så.
Var Recure ligger
Recure Support ger 18 mmHg vid ankeln, avtagande till 12 mmHg upptill, och är rundstickad med sömlös tå. Det motsvarar tryckintervallet för kompressionsklass 1, men Recure är inte klassad enligt RAL eller CEN och marknadsförs inte som en medicinteknisk produkt. Skillnaden är att en klassad strumpa har sitt tryck uppmätt och kontrollerat mot standarden.
Det är ett lågt tryck jämfört med klassade medicinska strumpor, och det är avsiktligt. Strumpan är gjord för att bäras tolv timmar i sträck av någon som inte fått något utskrivet, på jobbet, på planet eller under en dag på fötterna. Vid det trycket är den lätt att ta på, känns inte krävande sent på dagen, och du tar på dig den igen nästa morgon.
Behöver du ett högre och garanterat tryck ska du köpa en klassad medicinsk kompressionsstrumpa.
Källor
- Vårdhandboken, Kompressionsbehandling. Inera AB.
- Vårdhandboken, Kompressionsstrumpor. Inera AB.
- Region Örebro län, Övergripande rutin för förskrivning av kompressionsstrumpor (PDF).
- Västra Götalandsregionen, Underbensproblem inklusive kompression, utbildningsmaterial.
- Svenska Ödemförbundet, Fakta om kompressionsstrumpor.
Läs vidare:
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte kontakt med vården. Vid besvär i benen, prata med läkare eller sjuksköterska.
