Det korta svaret
Graderat tryck betyder att strumpan trycker hårdast vid ankeln och successivt mindre högre upp. Riktningen följer blodets väg tillbaka mot hjärtat. Om trycket i stället vore jämnt fördelat, eller hårdare upptill, skulle strumpan motverka sitt syfte.
Varför trycket ska vara högst nedtill
Blodet i benen ska uppåt, mot tyngdkraften. Venerna har klaffar som fungerar som backventiler och släpper igenom blodet i en riktning, och vadmuskeln fungerar som en pump varje gång du tar ett steg.
Ett yttre tryck som är starkast längst ner och svagare högre upp verkar i samma riktning som det systemet. Ett jämnt tryck gör det inte, och ett tryck som är hårdare upptill motverkar det aktivt genom att strypa flödet där blodet ska passera.
Därför är gradienten inte en finess utan själva definitionen. Vårdhandboken beskriver det som att kompressionsbehandlingen ska ge avtagande tryck från ankeln och uppåt för att få önskad effekt.
Var trycket mäts
Inom kompressionsvården används fasta mätpunkter längs benet, betecknade med bokstäver.
- B: är ankelns minsta omkrets, alltså den smalaste delen strax ovanför fotknölarna. Det är referenspunkten, och det är där trycket är högst. Siffran som står på en förpackning avser den här punkten.
- B1: ligger där vadmuskeln övergår i hälsenan, alltså strax ovanför ankeln.
- C: är vadens största omkrets.
- D: ligger strax nedanför knäskålen, ungefär två fingerbredder ner, och är där en knähög strumpa slutar.
Trycket ska avta stegvis mellan dessa punkter. Hur mycket det får släppa är reglerat, inte fritt.
Hur mycket trycket ska avta
Tryckprofilen anges i procent av trycket vid ankeln. För kompressionsklass 1 ser den ut så här:
| Mätpunkt | Andel av ankeltrycket |
|---|---|
| B, ankeln | 100 % |
| B1, ovanför ankeln | 70-100 % |
| C, vaden | 50-80 % |
| D, under knäet | 20-60 % |
Intervallen är breda, vilket beror på att ben ser olika ut. Men taket och golvet är bestämda. En strumpa som trycker 90 procent lika hårt vid knäet som vid ankeln uppfyller inte kraven, oavsett hur bekväm den känns.
För högre kompressionsklasser är intervallen något snävare i den övre delen av benet, eftersom trycket där är kraftigare och marginalerna mindre.
Vad en mudd är, och varför den är kritisk
Mudden är den elastiska kanten högst upp på strumpan, den som håller den på plats. På en knähög strumpa sitter den strax under knäet, vid mätpunkt D.
Mudden är samtidigt strumpans svagaste punkt i konstruktionen. Den ska hålla emot tyngdkraften hela dagen utan att glida ner, men den får inte trycka hårdare än resten av benet. Det är två krav som drar åt olika håll.
Blir mudden för stram uppstår precis det som gradienten är till för att undvika: den hårdaste punkten hamnar högst upp, där trycket i stället borde vara lägst. Det ger märken i huden, och strumpan gör motsatsen till vad den ska.
Det är därför bredden på mudden spelar roll. En bred mudd fördelar samma hållkraft över större yta och trycker därför mindre per kvadratcentimeter. En smal mudd koncentrerar kraften till ett litet område. Två strumpor kan hålla lika bra på plats och ändå kännas helt olika, beroende på hur den kraften är utspridd.
Vanliga misstag som förstör fördelningen
Fyra vanliga situationer där trycket hamnar fel.
- Strumpan viks ner. Att vika ner kanten för att den känns stram skapar en dubbel tygrand som trycker betydligt hårdare än resten. Det är ett av de vanligaste misstagen.
- Strumpan är för kort. Slutar den mitt på vaden i stället för under knäet hamnar mudden på benets bredaste del, där den både glider och trycker fel.
- Veck vid påtagning. Ett veck som inte slätas ut skapar en lokal tryckpunkt som inte har med gradienten att göra alls.
- Strumpan har tappat spänsten. När elastanet åldras släpper trycket ojämnt. Ofta försvinner det först vid ankeln, där materialet arbetat mest, och då är gradienten borta även om strumpan ser hel ut.
Gemensamt för alla fyra är att strumpan fortfarande sitter på benet och känns som att den gör nytta. Fördelningen syns inte, den märks bara som obehag, märken eller att strumpan glider.
Var Recure ligger
Recure Support ger 18 mmHg vid ankeln, avtagande till omkring 12 mmHg upptill. Mudden är utformad för att fördela hållkraften över en större yta, så att den håller strumpan uppe en hel arbetsdag utan att bli den punkt som trycker hårdast.
Källor
- Vårdhandboken: Kompressionsstrumpor
- Vårdhandboken: Kompressionsbehandling
- Region Kalmar län: Rutin för kompressionsbehandling (PDF)
- Vårdsamverkan Västra Götaland: Produktanvisning 040606
- Svenska Ödemförbundet: Fakta om kompressionsstrumpor
Läs vidare:
- mmHg, vad betyder trycket i stödstrumpor?
- Skillnaden mellan stödstrumpor och kompressionsstrumpor
- Så tar du på dig stödstrumpor
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte kontakt med vården. Vid besvär i benen, prata med läkare eller sjuksköterska.
